Jag k?nner mig som en levande katastrof
i st?ndig v?ntan
St?ndig v?ntan p? att explosivartat
expandera fr?n ett allt till en intighet
De bevuxna vidder som omger mig
k?nns tomma och kala
st?pta ur berggrundens
omfattande kyla
S? tomma och kalla i sitt evigt
expanderande tomrum
Likt h?let jag b?r inom mig
i st?ndig v?ntan p? att slutligen implodera