Skymningsresa — Manegarm

I norr, bet?cker den f?rsta frosten. I s?der faller de f?rsta l?ven Tid att vandra ?r nu...

En tidlos str?m av kraft, vandrar med sinnet denna natt...

I ?ster st?r m?nen i sinn full. I v?ster, svinner Sunnas gyllene famn. Den nya dagen skall snart gry...

En tidlos str?m av kraft, vandrar med sinnet denna natt...

I. Str?mt ?r altet, visdomens kyla. I djupet begraven, ett dunkelt ord.

II. S?ker i mullen, vid bergets fot. H?r mig r?dare, en gl?dande runa r?d.

Ett kall ifr?n ovan, drar mig iv?g. Stiger ur jorden, mot st?rnornans glans...

Vandrar i v?ven, spunnen av den tre. K?nner gl?den, fr?n runornas megin...

I ?ster, st?r Sunna i sin full. I v?ster, svinner m?nens bleka famn. Tid att vila ?r nu...