Drakeld — Manegarm

Tronar p? b?dd s? r?d d?md att evigt vakta, en g?ng luftens okr?nte kung nu fj?ttrad tills tid blir aska

Eld s? ren, br?nner k?ttet t?nder skiljer m?rg fr?n ben

Sover gl?mskans befriande s?mn men dr?mmar ger ej honom vila En strimma av r?k, svart som opal, blott stoft av det som skall komma

Eld s? ren, br?nner k?ttet, t?nder skiljer m?rg fr?n ben, Vakna, sprid dina vingar och l?t skuggan h?rska ?n en g?ng.

Ondsint, f?rbittrad, ruvar p? h?md. Galen av hunger, t?rar av blod...

Liv skall ge vika f?r d?d...

...och d?den skall komma f?r ung som f?r gammal och rensa upp landet fr?n m?nsklighet

H?gt ?ver tr?den med vindar av storm, ett liv f?r varje ?r, vid Helheims rand. F?r dagar av pina f?r dagar av sorg, ett hat ?r ?verm?ktigt, nu ni d?den skall d?.

Eld s? ren, br?nner k?ttet, t?nder skiljer m?rg fr?n ben. Vakna, sprid dina vingar och l?t skuggan h?rska ?n en g?ng