Tre Vintrar - Tv? Solar — Thyrfing

Om eld, svavel och gl?dande vind ?ro den kalk som skall, dem av tillblivelsen bliva given M? d? din ?ngels flammande klinga bringa h?dang?ng och monumental ?del?ggelse

Tre vintrar – tv? solar

Skoningsl?st och ?gonblickligen bara hand p? denna kv?ljande smittoh?rd Denna v?mjeliga avkomling och besudlade anf?rvant

Tre vintrar – tv? solar

Det av vikt kan icke l?ngre finna skugga under skapelsens v?gsk?l Den str?var dr?jande men ob?nh?rlig mot en brinnande horisont

Som dammkorn p? lien, ?nglars sk?rdetid och v?rldens slut Det av v?rde ?ro en atom i betydenhet till sj?ll?st f?rfall S? klyv den atomen du avskyv?rda broder, klyv den igen och igen I m?nniskosonens skugga blir var fiende till v?n Stirra in i solen, vidriga broder, stirra in i solen L?t oss bedja inf?r en brinnande horisont Nu l?t oss be

M? b?cken som gav sj?len d?dkraft bli till brinnande tj?ra M? regnet, det renande och livsgivande bli till hagel och eldkol

Tre vintrar – tv? solar Betvinga var tr?d, betvinga var str? att blomma ut och d? en sista g?ng Svavel och salt, ingen mylla eller gr?nskande jord Storm och hagel, ingen tillbedjan eller andefattigt ord

Tre vintrar – tv? solar

Det av vikt kan icke l?ngre finna skugga under skapelsens v?gsk?l Den str?var dr?jande men ob?nh?rlig mot en brinnande horisont