EldManegarm

Fallen ?r ormen,
ned i djupet r?mnad.
Fj?ttrad i bojor
smidda av eget hat.
Yngel avlade ur dess etter
p? blodiga vingar fallna.
Reningens eld flammar
?ver land och hav.
Regnet faller ?ver Midg?rd,
etter spolas bort.
Sk?ljer heliga stenar;
renar lundars mark.
Solens str?lar v?cker liv
i hj?rtats ?rrade mull.
Den falnande gl?den
flammar ?ter upp.
Reningens eld
brinner ?ver land och hav.
I var man och kvinnas,
en renande eld.
?ter st?r vi h?r
vid tr?dets fot.
Lundar och salar
i sin forna prakt.
?ring och fred,
starka band.
Gr?bens f?lje vandrar ?ter
i stilla natt.
Reningens eld
brinner ?ver land och hav.
I var man och kvinnas,
en renande eld.
Reningens eld
brinner ?ver land och hav.
I var man och kvinnas,
en renande eld.